hej. jag heter anastasia och antgaligen kommer jag att åka iväg till usa väldigt snart. för jag har hittat en familj. eller alltså. jag tror jag har det. den här familjen som jag skrev om tidigare, de ringde. först frun, och sedan igen, när mannen kom hem från jobbet. vi pratade typ 35 minuter sammanlagt. så jag hade inte glömt bort min engelska. de till och med berömde mig för min engelska. och undrade vad jag hade lärt mig det så bra. kul liksom. alltså de sa aldrig rakt ut att du blir vår nästa au pair. men de pratade om att när du kommer 1 december (1 december var ett nytt datum för mig. tydligen hade boston kontoret sagt till de att jag kunde komma tidigast 1 dec, när jag i själva verket har skrivit att jag vill åka så fort som möjligt) jag ska kolla upp det imorgon! men ni vet, de liksom pratade som att det självklart att jag skulle komma. de avslutade samtalet med att säga vi ska prata lite och sedan hör i av oss till dig och till kontoret imorgon. ... förskräckt tänkte jag prata om vadå? - men som jag sa, så lät det som att de redan hade bestämt sig. men hej. tänk om de ändrar sig, tänk om jag missförstått? oj. vad nervös jag blev! håll tummarna för mig imorgon!
jag kan ju berätta lite om familjen. föräldrarna är 38 samt 35. de har 4 barn. 4 pojkar. 7, 5 och 3 år gamla. de yngsta är tvillingar. de äldre går i skolan till 5 medan de yngre kommer hem från förskolan vid 12. mamman i familjen har slutat jobba för ett tag och därför hjälps vi åt på dagen med barnen. de bor i new rochelle, (titta galleriet, det verkar vara en fin stad) som är en förort till NYC. 25 min med tåg, 20 (amerikanska miles. jag vet inte hur långt det är i svenska). de bor i en trevåningsvilla. där au pairen har ett eget rum och badrum på 3e våningen. au pairen behöver inte städa huset, de har städhjälp som kommer och gör det) au pairen behöver endast plocka undan efter barnen. när jag skriver au pair menar jag egentligen - jag själv - men det känns så osäkert/för tidigt att skriva det än. men ni förstår. familjen är judar. och äter kosher mat (jag har gjort research. och det verkar anorlunda, men helt ok) jag menar - vill jag äta doncan kan jag göra det nere i stan, så länge jag inte tar med mig det in i huset. ungefär. fredag - lördag firar de sabat. och de säger att då kan jag ha bilen hela dagarna, för de använder inte bilen varken fredag eller lördag. inte heller använder de elektronik eller jobbar (om jag förstår rätt) men de sa att jag fick göra vad jag ville. ville jag titta på tv fick jag göra det på mitt rum. de tog inte illa upp. och ville jag äta sabatt middag med de på fredag kväll fick väldigt gärna det. men de skulle inte ta illa upp om jag föredrog att göra något annat. de hade inte heller några särskilda "var hemma senast" regler. bara jag orkade med mitt jobb, så fick jag göra vad jag ville. besök och övernattning av vänner var okej, om jag sa till i tid. dock inga manliga besök - det kan jag nog leva med. jag menar NY är stort. jag behöver inte vara just hemma med mitt manliga besök. hah. mamman nämde också att det fanns en lokal dansstudio där de bodde. hon visste inte mycket om den men det fanns. jag menar, jag har bott i västervik med typ kanppt 50.000 människor. i deras förort bor det 100.000 - jag tror inte det kan bli värre än så. och NYC är ju bara 25 minuter bort. hon nämde starbucks. som låg på den "stora gatan" - jag antar att hon menar "centrum". hör ni, starbucks. jag kommer kunna handla på starbucks 1000000 gånger om dagen om jag vill! jag tror att jag har hamnat i paradiset.
well. nu blev det mycket information och ändå har jag inte fått det svart på vitt att - du åker. men jag tror att jag gör det. jag tror att jag har hitta rätt nu. hör ni människor, jag flyttar nog snart till i usa. i alla fall i 13 månader. jag kan inte fatta att detta händer. drömmer jag nu? drömmer jag och skriver det här eller är det på riktigt?
ok. nu måste jag sova. klockan har hunnit bli 01.30 och jag sov var klar för läggdags redan vid 21. jag måste upp tidigt och ringa samtal. stockholm. linköping. boston. massa saker att göra. och lugna ner mig. jag är helt uppe i varv. men hej. jag åker till usa - inte konstigt att jag är helt crazy just nu. godnatt. om jag nu lyckas somna ... puss.
måndag, oktober 16, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
fan va roligt:D grattis!:D vill också åka som au pair till usa, men ska nog vänta i 2 år...=D
hanna; tack tack! det ska bli jättekul! varför ska du vänta två år, om jag får fråga?
Skicka en kommentar