igår skre jag ett mail till en familj i usa som jag har bliit matchad med. efter att ha blivit dumpad av 6 familjer tänkte jag att jag ska visa mitt eget intresse, och inte bara låta familjen bestämma. hjälpa de på traven liksom. och gissa vad. de ringde! nyss. eller typ för 20 minuter sedan, när jag var på jobbet. och nu ringer de snart igen (oh. jag tror att jag nyss glömde bort all engelska jag kunnat). jag är nervös och svettas.
det här kanske inte alls innebär att den här familjen vill ha mig. de kanske bara är äldigt artiga och vill personligen säga att de inte är intresserade, eller så kanske jag äntligen har tur! oh. håll tummarna för mig! puss.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
det går säkert skitbra! jag kommer ihåg för 5 år sedan när jag slutat gymnasiet och skulle till tyskland och plugga tyska...jag skämdes så när jag kom dit och de fick veta att jag pluggat tyska i 6 år i skolan men inte kunde snacka ett jävla jota....förresten bor du i västervik? jag trodde du bodde i norrköping.
de har ringt. vi har pratat. och det gick bra. de tyckte min engelska var jättebra. det var ju skönt att höra. hah :) men du, tyska är svårt. och det man lär sig i skolan minns mans knappt redan innan sommarlovet är slut! hur länge och var var du i tyskland?
jo. alltså, jag pluggade i norrköping, men nu har jag flyttat hem till mamma i västerik medan jag väntar på att få komma iväg till usa.
jag bodde där ett år....västervik var jag mycket när jag var liten. jag kommer från den lilla hålan sju mil söder om västervik.
du bodde var ett år; i västervik eller i hålan 7 mil söder om västervik? och vad hette hålan i så fall? hah =p
jag bodde i tyskland ett år....men jag är uppvuxen i o-hamn.
Skicka en kommentar